FRESAB Boka service
Lagkrav — ELSÄK-FS 2022:3 gäller sedan 1 december 2022

Fortlöpande kontroll
gjord rätt

ELSÄK-FS 2022:3 kräver dokumenterade rutiner, återkommande kontroller och spårbar åtgärdshantering. Elin är ett webbaserat system för innehavarens kontroll — riktat till fastighetsägare, BRF-styrelser och förvaltare som behöver uppfylla lagen utan att bygga egna rutiner från scratch.

Datasäkert
Kontinuerlig backup
Obegränsad skalbarhet
6 rollnivåer med RLS
GDPR & PUB-avtal
Fastighet — Kvarteret Eken 4
Inventerade komponenter 142
Kontroller utförda 38 / 42
Öppna avvikelser 7
Pågående anbud 3
Årsplanering 2025 71%
Avvikelser åtgärdade 54%
Senaste aktivitet
Avvikelse #A-047 — Anbud accepterat
Elcentral plan 3 — Kontroll godkänd
Rapport genererad — Kv. Eken Q1 2025

Lagen

ELSÄK-FS 2022:3 — vad innebär det för dig?

Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2022:3 trädde i kraft den 1 december 2022 och ersatte den tidigare föreskriften ELSÄK-FS 2008:3. Den slår fast att den som äger eller innehar en elanläggning har ett aktivt och fortlöpande ansvar för att anläggningen är säker — och kan bevisa det med dokumentation. Så gäller lagen för bostadsrättsföreningar →

Det räcker inte att en elektriker tittar till anläggningen en gång om året. Kraven handlar om dokumenterade rutiner baserade på riskbedömning, uppföljning av identifierade brister och en tydlig spårbarhet för alla kontroller och åtgärder.

Elsäkerhetslagen 6 § — grunden

"Den som innehar en starkströmsanläggning ska se till att 1. det fortlöpande kontrolleras att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada, och 2. arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen görs på ett sådant sätt och utförs av eller under ledning av personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada."

Elsäkerhetslagen (2016:732), 6 §
ELSÄK-FS 2022:3 — föreskriftens kärna

"Genom den fortlöpande kontrollen ska innehavaren försäkra sig om att starkströmsanläggningen och den elektriska utrustningen uppfyller gällande bestämmelser. Kontrollens omfattning och intervall ska vara anpassad till anläggningens och utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning."

ELSÄK-FS 2022:3, 5 §
ELSÄK-FS 2022:3 — rutiner och dokumentation

"Innehavaren ska fastställa rutiner för den fortlöpande kontrollen. Rutinerna ska grunda sig på en riskbedömning som tagit hänsyn till starkströmsanläggningens och den elektriska utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Rutinerna ska dokumenteras."

ELSÄK-FS 2022:3, 6 § — Elsäkerhetsverket.se

Vad du som innehavare är skyldig att göra

Tre skyldigheter — du måste kunna visa dem

  • 01
    Riskbedömning av din specifika anläggning Du ska bedöma din anläggnings risker utifrån utförande, ålder, omgivande miljö och användning. En BRF byggd 1960 och en byggd 2020 har helt olika förutsättningar — kontrollintervall och rutiner ska spegla det.
  • 02
    Dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll Rutinerna ska vara skriftliga, baserade på din riskbedömning och anpassade till din specifika anläggning. Att teckna ett årsavtal med en elfirma räcker inte — du som innehavare måste ha egna dokumenterade rutiner.
  • 03
    Uppföljning och åtgärd av identifierade brister Brister som upptäcks vid kontroll ska registreras, åtgärdas och dokumenteras. Ansvaret för att åtgärd faktiskt genomförs ligger alltid på innehavaren — oavsett om arbetet utförs av inhyrd elektriker.
Vem är innehavare?

Innehavaren är antingen den som äger elanläggningen eller den som använder den med stöd av nyttjanderätt. Det kan vara en fysisk person, ett företag eller en förening — exempelvis en BRF-styrelse. Ansvaret kan inte delegeras bort, bara fördelas internt.

En vanlig missuppfattning

Elsäkerhetsverket klargör: "För de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga." Rutinerna bör även inkludera mer frekventa kontroller — exempelvis dagliga visuella kontroller — beroende på anläggningens förutsättningar.

Bostadsrättsföreningar

Föreningens elansvar är lag — inte en rekommendation

En bostadsrättsförening är innehavare av de elanläggningar den äger. Elsäkerhetslagen, som riksdagen har beslutat, kräver att föreningen ser till att anläggningarna fortlöpande kontrolleras och att allt arbete på dem utförs av personer med rätt kunskaper (6 §). Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:3 preciserar kravet och är bindande sedan 1 december 2022.

§

Fortlöpande kontroll

Föreningens elanläggning och fast ansluten utrustning ska kontrolleras fortlöpande (6 och 19 §§ elsäkerhetslagen).

§

Rätt kompetens

Allt arbete på anläggningen ska utföras av personer med tillräckliga kunskaper (6 §).

§

Riskbaserade och dokumenterade rutiner

Rutinerna ska grunda sig på en riskbedömning av anläggningens utförande, ålder, miljö och användning, och de ska vara dokumenterade (ELSÄK-FS 2022:3, 5–6 §§).

§

Brister ska åtgärdas

Fel som kan innebära omedelbar fara ska åtgärdas direkt, annars ska anläggningen tas ur bruk. Övriga brister ska åtgärdas snarast (12 §).

§

Ansvaret stannar hos föreningen

När installationen är klar och överlämnad är det föreningen, inte installationsföretaget, som ansvarar för den. Kontrollen får läggas ut, men föreningen ska se till att utföraren har rätt kompetens.

→

Vad föreningen ansvarar för

Gemensamma utrymmen, elrum och centraler, tvättstuga, garage, motorvärmarstolpar och föreningens laddplatser. Stadgarna avgör var föreningens anläggning slutar och lägenhetens börjar.

→

Om kravet inte uppfylls

Elsäkerhetsverket har tillsyn och får begära ut föreningens handlingar (37 §) och inspektera lokalerna (38 §). Verket kan förelägga föreningen att åtgärda brister med omedelbar verkan och vid vite (41 §), och förbjuda användning av en anläggning som kan orsaka fara (43 §). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter innehavarens skyldighet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (48 §).

→

Varför styrelsen behöver ett elföretag

Styrelsen kan själv hålla koll på det som syns utan att något öppnas: skador, att elrum och centraler är fria från förvaring och att skyltningen går att läsa. Allt annat kräver elkompetens. Centraler, dosor och andra kapslingar öppnas bara av behörig personal, och allt arbete bakom dem är elinstallationsarbete som bara ett elinstallationsföretag registrerat hos Elsäkerhetsverket får utföra (6, 25 och 27 §§). Föreningen kan alltså inte uppfylla lagkravet på egen hand — det är styrelsens ansvar att anlita ett elföretag. Vad får man göra själv med el?

FRESAB tar hela ansvarskedjan

Vi har både elinstallatörerna och systemet för att uppfylla hela kravet, från inventering till dokumentation.

  1. Inventerar. Vi kartlägger föreningens elanläggningar och drar gränsen mot lägenheterna utifrån stadgarna.
  2. Planerar. Vi tar fram riskbedömningen, rutinerna och kontrollplanen med intervall och ansvarig för varje del av anläggningen.
  3. Kontrollerar och åtgärdar. Våra egna elinstallatörer utför kontroller och mätningar och åtgärdar bristerna.
  4. Dokumenterar i Elin. Kontroller, avvikelser och åtgärder registreras i Elin. Hela styrelsen ser samma underlag, dokumentationen ligger klar vid tillsyn och följer med när styrelsen byts.

Styrelsen beslutar om omfattningen. Vi ser till att lagkravet blir uppfyllt.

Boka kostnadsfri genomgång

Eller ring 010-200 81 32.

Systemet

Tre moduler — en komplett process

Elin täcker hela kedjan från inventering till åtgärd. Alla moduler är integrerade och delar data — inget faller mellan stolarna.

Modul 01
🗂️

Avvikelser & rapporter

Varje avvikelse kopplas till exakt komponent och huskropp. Fullständig ändringshistorik med tidsstämpel, aktör och before/after-värden sparas automatiskt — revisionsklar utan extra arbete.

  • Avvikelse kopplad till specifik komponent i trädet
  • Statusflöde: Registrerad → Pågående → Åtgärdad
  • Automatisk e-postnotifiering till ansvarig
  • Fullständig logg med old/new-värden per ändring
  • Rapportexport och e-postutskick till valfria mottagare
Modul 02
⚡

Komponentregister & kontrollplan

Elanläggningens komponenter struktureras i ett träd (huskropp → utrymme → nod). Kontroller utförs mot noder och underkänt resultat skapar automatiskt en avvikelse — utan manuellt steg.

  • Hierarkiskt komponentträd per huskropp
  • Kontrollmallar med checklistor per komponenttyp
  • Automatisk avvikelse vid underkänd kontroll
  • Inspektionssessioner med samlad bedömning
  • Intervallstyrning och kontrollplanering
Modul 03
📋

Anbud & åtgärdshantering

Utföraren skapar en specificerad offert direkt kopplad till avvikelsen. Kunden utser två personer att skriva under — de signerar via en länk i sin e-post, utan konto eller inloggning. Båda underskrifter krävs innan beställningen bekräftas.

  • Offert med rader för arbete och material inkl. moms
  • Kunden namnger två signatärer med e-post
  • Signering via e-postlänk — inget konto behövs
  • Beställningen bekräftas när båda skrivit under
  • Avvikelsen uppdateras automatiskt vid accept

Målgrupper

Vem behöver Elin?

🏢

Fastighetsbolag

Hantera alla huskroppar i ett system. Delegera kontroller till tekniker och förvaltare. Behåll full översikt på portföljnivå med konsoliderade rapporter.

🏘️

Bostadsrättsföreningar

Styrelsens ansvar är tydligt men verktygen har saknats. Elin ger BRF-styrelser ett enkelt sätt att uppfylla sina skyldigheter utan teknisk expertis.

🏭

Företag med egna lokaler

Industri, handel och kontor med egna elanläggningar. Uppfyll föreskriften och ha dokumentationen redo vid tillsyn — utan att bygga egna rutiner från scratch.

Varför Elin

Byggt för hela processen

✓

Inga parallella system

Inventering, kontrollplan, avvikelser och anbud lever i ett system. Inget tappas i Excel-filer eller mejltrådar.

✓

Revisionsklart från dag ett

All data sparas med tidsstämplar, användare och historik. Redo att visa upp vid tillsyn från Elsäkerhetsverket.

✓

Utförare i samma flöde

Inga anbud via mejl som försvinner. Utförare jobbar direkt i systemet — allt från förfrågan till godkänt arbete är spårbart.

✓

Skalbart från dag ett

Samma system oavsett om du har en huskropp eller hundra. Lägg till huskroppar, användare och utförare utan begränsning.

✓

Kundanpassningsbart

Behöver du ett anpassat flöde, egen branding eller integration mot annat system? Vi kan det — systemet ägs och utvecklas internt.

2022:3
ELSÄK-FS 2022:3, 6 §Innehavaren ska fastställa rutiner grundade på riskbedömning. Rutinerna ska dokumenteras. Systemet producerar denna dokumentation som en biprodukt av det löpande arbetet.
Juridisk skyldighet
3
Tre moduler — en datamodellAvvikelse, kontrollkörning och offert är relationer i samma schema. Statusändringar propagerar automatiskt utan webhook eller polling.

Steg 1

Onboarding — vi bygger grunden

Innan du kan använda systemet fullt ut behöver din huskropp inventeras och struktureras. Det gör vi på plats — en engångstjänst som ger dig ett komplett och korrekt underlag från dag ett.

Resultatet är en etablerad fastighetsstruktur i systemet, registrerad anläggningsdata, en dokumenterad nulägesstatus och en sammanfattande rapport över identifierade avvikelser.

Vem riktar sig onboarding till?

Onboarding är i dagsläget utformad för bostadsrättsföreningar och flerbostadshus. Fastighetsbolag, industrilokaler, kommersiella fastigheter och andra verksamhetstyper har ofta en mer komplex anläggningsstruktur — för dessa gäller separat offert. Hör av dig så berättar vi vad som passar er.

Onboarding omfattar
  • →Fysisk inventering av huskroppen
  • →Genomgång av anläggningens uppbyggnad
  • →Insamling och registrering av teknisk data
  • →Identifiering och notering av avvikelser
  • →Grundläggande utbildning i systemet

 

Onboardingpris — engångskostnad
Per fastighet från 6 500 kr
Alla priser exkl. moms. Slutpriset beror på fastighetens storlek. Leveranstid fastställs i samråd.
Väljer du att inte teckna abonnemang efter onboarding erhåller du din inventerings-rapport. Systemåtkomst kräver abonnemang. Dataexport kan begäras enligt avtalet.

Abonnemang — Steg 2

Tre nivåer — anpassade efter huskroppen

Licensen beror på fastighetens storlek, med en höjning över cirka 150 lägenheter. Även anläggningens komplexitet spelar in — en BRF från 1960 och en från 2020 kan ha samma antal trapphus men kräva helt olika arbete. Vi bedömer alltid i samråd.

Grundnivå
Typiska förutsättningar
  • →1–3 trapphus
  • →Upp till ca 150 lägenheter
  • →1–3 huskroppar i beståndet
  • →Begränsad teknisk komplexitet
  • Alla 3 moduler ingår
  • Avvikelser, kontrollplan, anbud
  • Rapportexport
  • Support via e-post
Boka demo
Offert
Typiska förutsättningar
  • →Fler än 6 trapphus
  • →Fler än 5 huskroppar
  • →Fastighetsbolag eller kommuner
  • →Kundanpassat behov
  • Alla 3 moduler ingår
  • Portföljöversikt
  • SLA och driftsgaranti
  • Kundanpassning möjlig
Kontakta oss
Nivåerna är vägledande — inte absoluta. En huskropp byggd på 60-talet har ofta mer komplex elanläggning än en modern nybyggnation av samma storlek. Vi bedömer alltid rätt nivå tillsammans med dig efter onboarding, utifrån faktisk komplexitet, komponentmängd och era behov. Serviceabonnemang (löpande support) och SLA-bilaga (garanterad svarstid och tillgänglighet) finns som tillval på alla nivåer.
Alla abonnemang inkluderar PUB-avtal och GDPR-efterlevnad — du är personuppgiftsansvarig, vi är personuppgiftsbiträde. Data behandlas enbart för att tillhandahålla tjänsten. Kontinuerlig backup. Radering eller återlämning vid avtalets upphörande.

VANLIGA FRÅGOR

Frågor och svar om ELSÄK-FS 2022:3

Vad är ELSÄK-FS 2022:3?

ELSÄK-FS 2022:3 är Elsäkerhetsverkets föreskrift om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar. Den trädde i kraft 1 december 2022 och kräver att fastighetsägare och BRF-styrelser upprättar dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll baserade på en riskbedömning.

Vad kräver ELSÄK-FS 2022:3 av mig som innehavare?

Föreskriften kräver att innehavaren av en elanläggning utövar fortlöpande kontroll: anläggningen ska kontrolleras regelbundet, kontrollen ska anpassas efter anläggningens utförande, ålder och miljö — och rutinerna för kontrollen ska grunda sig på en riskbedömning och vara dokumenterade. Undantaget är anläggningar för enskilt ändamål, som en villa. Föreskriften ersätter ELSÄK-FS 2008:3.

Vad innebär fortlöpande kontroll av elanläggning?

Fortlöpande kontroll innebär att innehavaren systematiskt kontrollerar att elanläggningen och ansluten elektrisk utrustning ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Rutinerna för kontrollen ska vara dokumenterade, och brister ska åtgärdas: omgående om de kan innebära omedelbar fara, annars snarast.

Vem är skyldig att följa ELSÄK-FS 2022:3?

Alla innehavare av elektriska starkströmsanläggningar — det vill säga den som äger eller nyttjar anläggningen. Det gäller privatpersoner, bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag och företag med egna lokaler.

Vem räknas som innehavare av en elanläggning?

Den som äger eller på annat sätt råder över anläggningen — till exempel en bostadsrättsförening, fastighetsägare eller verksamhetsutövare. Innehavaren bär ansvaret för att anläggningen är säker och att fortlöpande kontroll utförs, även när själva arbetet utförs av en anlitad elektriker.

Hur ofta ska en elanläggning kontrolleras?

Föreskriften anger ingen fast intervall. Kontrollens omfattning och frekvens ska anpassas till anläggningens ålder, miljö och belastning. I praktiken innebär det ett löpande kontrollprogram med återkommande kontroller — för fastigheter ofta årligen — kompletterat med särskild kontroll efter fel, skador eller ombyggnation.

Räcker det att anlita en elektriker för årlig kontroll?

Nej. Elsäkerhetsverket klargör att för de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga. Innehavaren måste upprätta egna dokumenterade rutiner baserade på en riskbedömning av den specifika anläggningen.

Måste kontrollen dokumenteras?

Rutinerna för den fortlöpande kontrollen ska dokumenteras (ELSÄK-FS 2022:3, 6 §). Det gäller alla anläggningar utom de som är avsedda för enskilt ändamål — alltså flerbostadshus, föreningens gemensamma utrymmen och verksamhetslokaler. Med kontroller och åtgärder registrerade i Elin visar ni vid tillsyn att rutinerna följs.

Vad händer om vi inte uppfyller kraven?

Elsäkerhetsverket kan vid tillsyn förelägga innehavaren att åtgärda brister, vid behov förenat med vite. Inträffar en olycka väger dokumenterad egenkontroll tungt i ansvarsfrågan — utan den står innehavaren svagt.

Vi är en liten bostadsrättsförening — gäller kraven oss?

Ja. En bostadsrättsförening är innehavare av föreningens elanläggning — allmänna utrymmen, tvättstuga, garage och laddplatser — och omfattas fullt ut av kravet på fortlöpande kontroll med dokumentation.

Hur hjälper Elin oss att uppfylla ELSÄK-FS 2022:3?

Elin är FRESAB:s digitala system för fortlöpande kontroll enligt ELSÄK-FS 2022:3. Ni får ett kontrollprogram anpassat efter fastigheten, planerade kontroller med påminnelser, all dokumentation samlad på ett ställe och rapporter färdiga att visa vid tillsyn. Logga in eller läs mer om Elin här.

Kom igång med Elin

Kom igång

Uppfyll din plikt
utan krångel

Boka en kostnadsfri demo — vi visar hur Elin fungerar för just din fastighetstyp och hur snabbt du kan komma igång.

Vi kontaktar dig inom 1 arbetsdag.

Läs vidare